There is this garden
in the corner
of her mind -
where all is forgiven
and
in the corner
of her mind -
where all is forgiven
and
the lost
in stillness
lie
*
© Fredrik Wolf

I novellen "The Sorrows of Desdemona" ur samlingen The Wiles of Men (1992, eng övers Denys Johnson-Davies) pendlar unga Munas tankevärld mellan den fritänkande lärarinnan Mrs Inayat och det fängelseliknande hemmet. Ett hem där modern skäller och hunsar och fadern slår om inte dottern rättar sig i ledet. Mrs Inayat visar att en annan väg, ett annat liv är möjligt om man - vadå? Vilka reella möjligheter finns för denna unga flicka i ett patriarkalt samhälle där kvinnor och flickor många gånger betraktas som lägre stående varelser? Som i följande passage där Bakr beskriver hur Munas mamma passar upp på maken:
För de allra minsta, de som är något större och håller på att lära sig orden eller varför inte bara njuta av det uttrycksfulla måleriet. Sommar av Sara Lundberg är en pekbok med tvåordsmeningar som man vill återvända till gång på gång. Bilderna bjuder på en färgprakt som fångar sommarens många och spretiga nyanser. Att avgöra vilken ålder läsarna av boken bör ha är en vansklig sak. Läsning och upplevelse av litteratur är så individuell så att åldersindela blir en nästintill omöjlig konst. Lundbergs bok kan vuxna tycka om på grund av sitt enastående måleri eller annan anledning. Kanske kan det bli en vandring längs minnenas allé tillbaka till den egna barndomens sommarlandskap. Läs, titta, undra och gå på upptäcktsfärd tillsammans med barnen i Lundbergs detaljrika bildskapande.
Avslutar i dagarna Per Gunnar Evanders självbiografiska roman speglade jag I min ungdom speglade jag mig ofta (2005). Lättläst med ett vackert ömsom omständligt språk skapar Evander eleganta formuleringar. Bokens innehåll är dessvärre magrare, kanske är det så eller så är min förmåga inte tillräcklig för att upptäcka det storslagna i boken som nominerades till Augustpriset 2005.
I novellen "Mitt sorgsna ansikte", ur samlingen När kriget var slut och andra berättelser (1973, orig publ 1949) möter vi en man som hamnade i fängelse för att han lett vid fel tillfälle då statschefen just avlidit och allmän sorg var utlyst. Han arresteras och förs bort. Den starka staten misshandlar urskillningslöst medborgare fysiskt och psykist. Paralleller till vår tid är inte svåra att finna. In i minsta detalj kontrolleras folket och uppgivenheten och den absurda Kafkaliknande stämningen är kvävande. Rädslan finns där varje dag och begränsar starkt människors livsrum och rörelsefrihet. En obehaglig och gripande läsning!
I ropet franska författaren Anna Gavalda bakom succéer som Tillsammans är man mindre ensam och Lyckan är en sällsam fågel bjuder här på en till synes enkel historia om en relation som kraschat. Man har lämnat hustru och två barn för ny kvinna. Inget nytt med den storyn kan man tycka. Här far dock bedragna hustrun med de två barnen till lantställe med svärfadern och deras dittills konstlade relation tar en annan vändning. Saker och ting vrids och hamnar i ett annat ljus.
Martin Ingvar, hjärnforskare, läkare debattör med mera har skrivit en "liten" stor bok om dylexi eller ordblindhet som det förr benämndes. Trots bokens ringa omfång på under 200 sidor rymmer den många intressanta och tänkvärda uppslag om ett allvaligt problem i den svenska skolan som skapar lidande under skolår och även senare i livet. Ingvar är kritisk till bristen på kunskap om dyslexi inom lärarutildning och skola. Har borde göras insatser, anser han. Flera lyckade och evidensbara (vetenskapligt bevisade och fungerade) metoder för läsinlärning tas upp såsom Bornhomsmodellen och Rydaholsmodellen.
I På tal om böcker. Om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek (2005 BTJ Förlag) möter vi femton verksamma bokpratare. De delar med sig av sina tankar kring samtal om litteratur, bjuder på konkreta tips och råd. Boken vänder sig till cirkelledare, lärare och andra litteraturfrälsta som på ett eller annat sätt vill dela med sig av sina läsupplevelser.
Fyra författare, kritiker, litteraturvetare skriver om det som fångar deras intresse i litteraturen. Försök om litteratur utkom 1998 och har således några år på nacken. I vilken utsträckning det litterära klimatet förändrats tarvar följaktligen vidare diskussion. Och vad menar man med litterärt klimat, för vem av vem till vem...? Vem är man? Senaste tillskottet är till exempel läsplattornas intåg. Hur kommer de att påverka läsningen framgent? Den minskande läsningen bland ungdomar - vart leder den? Är den bilden sann eller är det så att ungdomar läser andra sorters texter som återfinns i andra typer av fora?